Har varit ute och flängt senaste veckan, en kanondag på liseberg. Jag vann för första gången i mitt liv en sån där superstor godis, och jag lovar, SVÄR, att det kommer dröja innan jag blir sugen på dumle igen.
Jag åt midsommarbrunch och nubbade i hylte. Åkte till halmstad, åt sill och dansade runt en stång. Vidare till tylösand på kvällen, käkade en helt fantastiskt jävla god middag. Hade nog den roligaste midsommaren någonsin
Back to göteborg, ut i skärgården med lite vänner, åkte lite wakeboard (som jag förövrigt ägde stenhårt på), solade, grillade korv och allt det där superbraiga. Tills motorn på båten havererade och vi var tvugna gå hem. Tror alla var glada att vi inte åkt ut till någon ö utan bara några vikar bort. Hehe



Efterrätt på Akvarell
 

Nu har jag hämtat ut min kem två veckor för sent, ätit tonfisk för det är det enda som finns hemma tydligen och ska börja packa om inför flängeriets fortsättning; Skellefteå.
Det är en sån där konstig känsla med att åka hem. Sådär så jag längtar över allt annat, pirrar i magen då jag tänker på hur mycket jag saknar alla där hemma. Men samtidigt lite ångest över att åka hem. Konstigt. Aja, imorn 08.20 sitter jag på planet mot sveriges norra delar. Med gångavstånd till nordpolen.

Lovade mamma lite halverst i helgen att blogga. Men tankarna snurrar precis som vanligt och jag har precis legat lite för länge i soffan och tänkt, lyssnandes på winnerbäck och tuggandes på morötter. Tänkt på hur mycket jag gillar kramar, morgonkaffe, allt roligt och avslappnat, kompisar, betala mina egna drinkar och sommar. Tänkt på hur mycket jag ogillar rea, smutsiga tvålpumpar, blaskigt kaffe, ogillar då jag blir lite för osäker, tycker det är jätteläskigt med myror men ännu läskigare att visa allt för någon. Känner mig mest bara fucked up. Jag vill vara en hjälte eller prinsessa. Fast jag är nog inte någon av dem. Bara lite lost. Mellan att veta och vilja.
Vilsen.

Nu är det ju som ångest, löften tvång och allt det där, högsäsong. Jag har lite av en ekonomisk undergång. Jag gör inga dåliga köp. Tvärtom. Jävligt bra faktiskt. Men behöver allt så inihelvete mkt och många bäckar små.


Det är så många inviter samtidigt, bara att välja och vraka. Inte varmt men ljummet. Inte kallt. Inte ja men inte nej. Inte bra, men helt okej. Tusen omvägar hem.




Det är visst någon som är tillbaka.
Man väljer allt, jag väljer allt, allt vad jag vill.