I aint no killer but dont push me, revange is like the sweetest joy next to getting laid.


Efter regn kommer solsken och minst en rehabvecka. Kiropraktor, föräldrabesök, riktig mat, hårvård, massage, PT, träning, plugg och guettas nya album det är suppppeer. ♥ Btw så är det tio grader ute och kakan fyller arton på mindre än två veckor. Månaderna går fort.



Min htc är lika ofungerande nu som alltid. Fick låna en iphone och inser att mitt livs största misstag är att jag inte köpte en iphone utan tog den snygga vita istället. Utsidan ger insidan sin chans, men insidan kan fan slakta utsidan. Die htc DIE.

Allt förändras men ändå är det mesta sig likt.

Sitter mitt i den största konflikten på länge. Med mig själv, sedvanligt. Jag, precis som på handleden. Jag jag jag. Där alltid händer, grundar, fortsätter och slutar. Eller, förvisso, stannar.
I somras körde jag på en diet, inte för att gå ner i vikt utan för att må bra. Vilket jag gjorde av den. Men, välmående är inte det viktigaste, njutning och stimulans ack så viktigt så jag gav upp den där lchfsaken redan efter två månader.
Nu är det som vanligt, min mage är uppsvälld, jag ser ut som ett biaffrabarn och drömmer inte ens om att ha ett tajt träningslinne.
Magen är ledsen. Men jag är lycklig, jag får äta proteinbarer, morötter, frukt, fil och flingor, gröt, hårdbröd och inte att försumma; glass.
Så min konflikt just nu är, psykiskt eller fysiskt välmående. Pest eller kolera.  





Är dom beiga pjucksen en keeper? Discokulaklänningen?
Näää..
  

SpaceshiT

Kistagänget satte nivån som vanligt. (Vilken nivå?)
Någon sa redan efter en timme att "jag är full". Någon annan hade ingen BH. Några tog sig inte in på cafeet. Någon tappade mobilen i tusen delar. Samma någon övertalade random typer i tunnelbanan att skriva på fb tills denne någon vaknade. Någon försvann. Någon tog taxi. Någon micrade bratwurst till fyllekäk.
Tänkte att jag skulle presentera mina vänner (o nallar bilder av en annan vän, sorry på förhand):

 
Evelina, min wingman, bestman eller vad man väljer att kalla det.
Min högra hand, med is i magen, höga klackar och förmodligen ett glas skumpa i sin högra hand.
 
Louise, min fd bigboss och numera vänsterhand istället.
Den jag förmodligen svettas sönder dansgolvet med. Lika smygmesiga, dåliga på gå i klackar och träningstokiga, nästan skrämmande hur lika vi fungerar.
 
 
Sanne, om jag är puff är hon piff, min slitzpartner,
den som gråter över att gå hem, dricker bål direkt ur skålen och den mest godissugna människan jag känner.



Jag vill inte längre veta vad jag kan, men med näsan i vädret och foten i klaveret, jag misstror mig själv och håller ensam hand i hand


Karaktär.

Planerade att ha någon slags framförhållning och för en gångs skull faktiskt plugga.
Så. Efter en förmiddag i skolan så gick jag hem, sorterade böckerna, la fram allt jag skulle läsa och laddade upp med kaffe och morötter. Kom på mig själv med att facebooka klassen.
Nä,  skulle ju vara pluggtid.
Stängde ner datorn. Jävla skit, pennan var borta. Letade åt en ny (sällsynt med blyerts och extra viktigt just idag).
Satte mig ner, det kurrade i magen. Aja, gör väl lite middag då. Åt. Satte igång att läsa. Gabbe ringde. Glömde bort vad jag höll på med.
Insåg att jag inte kommit någon vart. Avbokade min helkväll på gymmet.
Aja, ska jag nu lix lära mig plugga så behövs väl lite godis? Jajjemän, schnabbeste till kiosken. På en torsdag (vad håller jag på med?? skiiit!). 
Tar fram skrivblocket och kan inte komma på hur jag tänkte fortsätta den där meningen som gabbe ringde mitt i. Jävla skit. Inser att jag ätit upp godiset innan jag ens kommit igång med pluggandet.
Än en gång; Jävla skit.
Förvirrad. Ska man plugga med musik, ska man sitta eller ligga, kaffe, kakor, blyerts, mjukisbrallor eller shorts, ska man först läsa allt och sen skriva eller ska man läsa och skriva samtidigt eller bara läsa och inte skriva alls?


Nu har jag hoppat omkring hemma i några minuter, sockerhög och chockad över mig själv. 
Ont i magen fick jag oxå.
Sammanfattningsvis så har jag suttit hemma i två timmar, ätit godis som jag inte ens tycker är speciellt gott och lyckats läsa två sidor ur juridikboken. Ska fara ut och springa istället. Det är jag iallafall bra på...

It does not matter how slow you go. so long as you do not stop.


Jag har hittat sömnen igen (tre nätter i rad katching).
Det känns som vanligt som det ska göra. Jag studsar upp klockan sju på morgonen. Springer i rulltrappan på jobbet. Tycker inte längre att det är jobbigt att lyfta koppen till munnen. Fixar frillan. Flabbar med brudarna. Ölar på en onsdag. Dubblar pass på gymmet. Var på bp igår, om man försöker tänka att det är diamanter på golvet så blir det lite roligare, man går ner lite djupare än vanligt, gör några fler än väntat och har lite ondare i rumpan dagen efter.  


Är tacksam över att jag allt som oftast tänker innan jag pratar för min första tanke är för jämnan skrämmande idiotisk. Imorse då jag kom ur duschen, muttrandes för mig själv att "Det är då själva faan vad man blir blöt av att duscha", var jag tvungen stanna upp och reflektera över vad jag precis sa. Hahah alså läget da?

RSS 2.0