En tätort på en slätt.





Weekend warrior.



Min rosa datte är tillbaks, alles claaaaar.

Det är fantastiskt att ha photoshop igen och helt bara sådär fungerar allt som jag trodde slutat fungera. Jag kan ladda min ipod, pulsklocka och använda den externa hårddisken samt usbhögtalaren. Woopwoop.
 Nu inväntar jag ligan, ikväll är det bastu/brud/bärs-kväll.

Älskling kan du inte se. Dina händer är fulla av blommor.

Inför gårdagens dugga var det ingenting ovanligt, prestationångest.. Kunde inte sova, mådde konstant illa och kunde inte äta mer än två mackor som jag var tvungen att tvinga ner, men som ville upp direkt igen.
Jag VET att jag inte pluggat tillräckligt. Däremot har jag verkligen försökt, med handen på hjärtat har jag gjort så gott jag kunnat. Tyvärr, enough är inte alltid enoght.

Utan att önska för mycket ont till mig själv så hoppades jag nästan litegrann att det skulle vara befogat med paniken som jag besatt. Få en liten känga, för duggan har egentligen ingen större betydelse, det är mer en bonus. Jag hoppades att jag skulle köra rejält på den så jag inser att även jag måste plugga. Så att jag har en anledning att tvinga mig ner i böckerna.
Utan att ropa hej för tidigt så måste jag konstatera att jag har det så jävla busenkelt. Jag fixade den. Missade på några poäng, samma hade tydligen resten av klassen som pluggar duktigt arton timmar i veckan, också missat.
Skönt att jag klarade den kan man ju tycka. Själv är jag mest irriterad för att än en gång visat för mig själv att jag inte nödvändigtvis behöver plugga inför prov och därigenom säkert inte kommer börja läsa i böckerna heller.
Over and out.


Vi hade köpt drycker av glömska, vi hade glömt alla tankar av gråt, hade sagt allt som skulle sägas. Än en gång. Förlåt.


Studsade in hos eve klockan två i lördags med vinflarrorna i högsta hugg, hon nyvaken, glad och fortfarande i pyjamas. Nu kör vi. Och så bar det av.
Det var så förbaskat roligt att jag tappade bort mitt slkort och eve sin mobil. Alltid ska det vara något. Hittade iallafall slkortet längst ner i väskan idag, och eves nya mobil är mycket snyggare än den gamla så det löste sig ju också.
BTW. Det är livsfarligt med mobiler då man är ute och svirar, käpprätt mot söndagsångest ifall jag formulerar mig så.


Vet inte riktigt vilken sida jag vaknade på imorse men bevisligen inte den vanliga sidan.
Köpte en träningsjacka och han i kassan föreslog att ja skulle ta på mig den direkt. "Ja förfan, de gör jag. Och vet du, du kan faktiskt slänga den här jag har på mig, ja håller på rensa garderoben". Dressade om mitt framför kassan, lämnade min gamla tröja och tackade för mig.
Sen så pallade jag äpplen påväg därifrån. Och pratade sönder en telefonförsäljare om aktier och pension, saker jag inte kan någonting alls om(slutade med han sa hejdå, hoppas du tar tag i ditt liv)
Andra gradens baksmälla kanske. Eller bara obrydd.
Nu ska jag få pennan att glöda. Tjing <3

RSS 2.0