Idag är den ensammaste dagen på året om man är ensam, vilket jag är. Jag blev inte smittad av någon hemsk sjukdom, utan drog en sjujävla bortförklaring.
Dagen har istället spenderats på träning, först en promenad, sen cardio, sen kinesis, sen en promenad till, sen lite mer cardio och sist spinning.
Jag har dealat med Axel att följa med på spinning en gång i veckan (det borde jag väl kunna överleva?). Passet vi gick på idag var helt magiskt, helt klart det minst dåliga spinningpasset jag någonsin varit på. Gick därifrån drypandes i svett, och insåg till min fasa att jag glömt ta med mig duschsaker.
Så.
Gissa vem som gick hem naken upptill under jackan? Gissa även vem som GLÖMDE ta bussen? Hur någon nu kan glömma en sån sak..
Och följdfrågan är då givetvis:
Gissa vem som höll på frysa ihjäl ikväll?

Och under alla prommisar idag på självaste valentinsday har jag tänkt mycket på känslor. Dagens tema typ.
Jag inser att jag hatar ordet hata och dess innebörd, det används för ofta. Jag kan nog inte komma på någon jag verkligen hatar.
Visst, det finns människor jag inte gillar, det finns människor som jag absolut inte gillar och människor som jag knappt klarar att vara i samma rum som men skulle ändå inte säga att jag hatar dom. Folk man hatar kvittar det om dom dör.
Något som jag däremot hatar är att frysa, det är aldrig kul. Död åt kylan.



Nu duschen, verkar som varken vädret eller Gus Carr har några planer  på värma mig ikväll tyvärr.