Myrstackarna!

Annars är det solklart vem det är mest synd om. Mej såklart! Otroligt synd om mej faktiskt. Fruktansvärt! Jag hostar så hårt att det känns som lungorna ska flyga upp och revbenen gå av. Snorar, hur mycket kan en näsa producera? Kom fram till att den har producerat klart, nu är det hjänan som snyts ut. Då kommer det aldrig att ta slut, så stor hjärna som jag har ;) Feber har jag oxå. Och lock för ett öra, kanske vaakuum igen?!
Stackars stackars mej.


Sthlm var ball. Jag shoppade tills kortet var tomt och min budget spräckt. Igen.
Men vad gör det om hundra år när allting kommer kring?
Vi såg Bounce, en streetdance-uppvisningstjohej. Sjukt coolt, dom var överallt, runt en, ovanför, på väggarna, brevid. Rekomenderar starkt! Men nästan ännu mer rekomenderar jag brunchen på Strand-hotell. Extremt jävla sinnessjukt megagott! Woow!!!!! Och gissa vad, jag som hade planerat att parta i huvudstaden någon kväll pallade inte för att jag är sjuk. Förstår alla hur synd det är om mej ?


Min dag idag tillbringas i sängen med toapapper, hudkräm, halstabletter, te, dator, duntofflor, mobil och lypsyl. Hudkräm kanske lät som en skum sak,  men konstanta snytningar med sträft toapapper har orsakat skavsår vid näsan.
Åhw shit, nu ser jag ljuset i tunneln:(