Chilikanelsmak.

Utan att överdriva nu. Jag är sjukt sliten, en sliten krigare men ingen viking.
Det känns som helg och att det är söndag idag. En bakissöndag efter en hård tvådagars. Värre. Jävla förtioåttatimmarsfylla, minst (och där kom överdriften). I måndags var det iallafall balzac som gällde, sjukligt kul hade jag! Efter det följde en rätt så nice efterfest = inte så mycket sömn. Jag blev lite aggresiv och bestämmde mej för att skalla handfatet, gick halvdöd ur striden med en fin bula, blåmärken och ett fruktansvärt ont ansikte. Men jag vann! ;)
Dagen därpå, eller egentligen senare samma dag, då jag tillslut fått liv i folket gällde bakismat på dallas. Ja förstår inte hur dom tänkt att man ska kunna äta kebaberna när dom är tjocka som as. Peperonisarna var godast.
Hem, uppfräshning, uppkorkning igen, in till stan igen. Köpa chips, vänta på lars, hjälpa felicia med pyjamaspartylögnen, vänta på lars, vidare till Ak. Riktigt riktigt kul med fint folk, öl, lips och ryska posten. Barnsligt kul faktiskt, nästan olagligt.
Utan hemtagning är man körd, förutom om det löser sig. Missa bussen kan oxå bli otrevligt, förutom om det löser sig. Det löser sig helt enkelt!
Drog till storklinta idag, inte världens bästa förutsättningar. Bakis, ny bräda och skor, isig backe. Men de va kul ändå. Jonte är en viking för han fryser aldrig. Jag höll däremot på frysa ihjäl och nu tvivlar ja extremt mycket på om min värme någonsin kommer att komma tillbaks:( Värm mej eller tänd eld på huset!
En sanning: Så fort jag fryser blir min nästipp kall.

Nu lämnar jag WO. Peace

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0