Det är snöigt här. Här är Norsjö för er som inte förstår det. Man kan tydligen köra skoter på sjön nu, jag vågar nog inte. Då måste man köra fort somfan.
Eftersom pappa inte är hemma och Gabban är på skolan så sitter jag mest och funderar för mej själv. Jag kommer faktiskt att sakna norsjö. Visst, jag har knappt varit här dom senaste tre åren, men ändå, det har alltid funnits som en plats att vända om till. Trots att hem för mej definieras som odlingsvägen 4 (dvs borta) så är och förblir norsjö mer hemma än skellefteå någonsin kommer att bli. Jag har ju min släkt här för tusan, min uppväxt. Men minnen finns kvar, det är det fina i det hela.
Pappa har redan sagt att vi inte kan ta med oss min gosegris Diesel i flytten. Jag vill inte lämna henne oxå. Ja vill inte! 

Sen klurar jag vidare på småsaker, vad ska hända med skotern? Ska vi sälja den? Eller ska den stå i sommarstugan och förfalla? Ja vill inte!
Allting, exakt allting har någonting jag kommer sakna.

För er som inte fattar någonting kan ja påminna om att det här är min sista vinter i Norsjö.
Det enda positiva är att jag får bo med pappa och Gabbe, det är värt mycket.


Mina fötter är blöta, det är snöigt här. Precis som det ska vara.